Nästan fullmåne

​   Går ut i natten. Eller gryningen.  Med nästanfullmånens bleka ansikte hängande över oss på den annars tomma himlen. Fladdermössen söker nu dagviste där de ska kunna hänga upp och ned till nästa solnedgång. Jag undrar hur de ser på världen från ett sådant perspektiv. Blinda som de dessutom är. Blind och upp och ned. Kanske en bild av livet.
 
   Rallhäger. Balkansångare. Blåkråka. Flamingo. Trastsångare.
 
Vad är det som gör att vissa fåglar är så exotiska? Och eftertraktade. Skönhet förstås. Skådebröd för ögats småningom starrdränkta lins. Öronfröjd. Som sommargyllingens djupa harmoniska vissling. Eller sydnäktergalens hårdsträngade toner.
 
   Kornsparvar är ingenting av detta. Inte en enda avvikande fjäder. Och sången är bara ett torrt rassel och klirr. Som då fängelsevakten närmar sig i korridoren med sin tunga nyckelknippa.
 
   Men också det oåtkomliga. Väldigt rara eller svårsedda fågelarter bär ytterligare en eftertraktad klädnad. Som kornsparv därhemma på Gotland.
 
    Gedigen kunskap  och erfarenhet. Det rymmer boken om fågellivet här på Lesbos. Som vilket av mullbärsträden som föredras av rosenstararna då det avlägger sina glesa visiter. Eller vilket dike här på slättlandet som är sköldpaddornas paradis.
 
         Och där finns de nu hundratals. De ligger inne i sina skal och torkar i middagshettan. En och annan gör grodorna sällskap i vattnet. Uråldriga djur. Då Darwin lät evolutionens fakta löpa över världen tror jag sköldpaddorna låg och sov. De älskar att sova. Och därför har de överlevt alla förändringar. Miljoner år och ännu många fler.
 
        Och till detta har författaren Richard Brooks gjort egna tecknade kartor. Ritat vägar, färistar och popplar för hand. Det liknar skattkartorna vi gjorde till varandra som barn. Och de är ganska underbara. Som sköldpaddorna. Sorgligt nog är boken så dåligt bunden så att sidorna alla är lösa och en efter en seglar iväg över havet mot turkiet.
 
 
Svarthuvad sparv   Black-headed bunting  Lesbos 24.5 2016
 
 
www.fagelnsblick.com