28 november 2015

Sista natten i Spanien och Katalonien. I alla fall för denna gång. Ramona brummar med sin visp medan eldstaden kvittrar en smula. Annars är här tyst. Fortfarande inga andra gäster. Som på några sjumilasteg från verkligheten. Långt borta men hemma. Tillbringat dagen med Jaume i Tremp. Han lämnade mig på morgonen intill en död häst, en lika död gris och en handfull nytinade flådda kaniner. På en bergsknalle med vida vyer. I norr de riktiga Pyrenéerna vars stolta axlar lyser vita av snö. Söderut dalarna. Vin och oliver men just här mest vin. Avlövade rankor såhär års. Men storslaget. Det blev en fin dag. Sol. Säkert minst femtio Milano real och det dubbla antalet vuitres. En enstaka aquila real - kungsörn - passerade som en exotisk och udda gestalt för platsen. 
Om vintrarna, som nu, tar murkyparna från de högre höjderna boning nere mot dalarna. Jaume berättar att de springer upp och ned på stenväggarna i sin jakt på ätbara spindlar. Vi letade vid kyrkan där de brukar hålla till men, som Jaume säger, " - Dificil. "