2 mars 2016

Det gångna året har varit händelserikt för min del. Resor kors och tvärs. Och såväl tankar som känslor i samma skiftande ljus och förvirring. Italien och Ungern i maj, Gotland och Jämtland i en salig röra, i höstas Spanien med flera av det stora landets ansikten och nu i vinter Kanadas köld och jordbrukslandskap. Allt från 40 graders fuktig hetta många timmar i en trälåda i södra Ungern till att jag nära nog förfrös händer och knän i ett kallt och blåsigt Ontario. 
Ändå är det ett par dygn i Jämtlands fjällvärld som står ut bland alla dessa upplevelser. Vilket är jaktfalkarna. Fjällvärldens riktiga klenoder.
Att få möjligheten att möta dessa fantastiska och samtidigt hotade fåglar utgör utan tvekan mitt gångna års största upplevelse. Här lever de fortfarande. Här lever de och här fångar de sina ripor för sin överlevnad. 
Bilderna blev emellertid inte så många. Jag kände mig som en objuden gäst i så hög grad att bara upplevelsen var nog. Ett kort besök i närheten men sedan reträtt i respekt för deras miljö. Hoppas emellertid att jag även i år ska få möjlighet att möta dem. De jämtländska liksom de andra fjällområdenas sista bekräftelser på att livet går vidare i skuggan av klimatförändringar och annan miljöpåverkan. Stöd Projekt jaktfalk.